Var går gränsen - lantmätaren vet
Publicerad 2022-06-03
Häromkvällen samlades ett antal ägare av skogsfastigheter till en träff
i Järbo Folkets Hus för att få information om ett långvarigt och omfattande arbete
med inmätning av fastighetsgränser i ett område norr och väster om Järbo.
Projektet har pågått i fyra och ett halvt år, men har inte gjort så stort väsen av
sig för allmänheten. Nu var det dags för en slutredovisning och sammanfattning av
arbetet. Det är ett jobb som innebär avancerad teknik och praktiskt arbetet ute i fält.
Det här arbetet har drivits som ett projekt i samarbete mellan Lantmäteriet i Sandviken,
Skogsstyrelsen, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Leader (Europeiska jordbruksfonden
för landsbygdsutveckling).
Omkring 21 000 hektar med cirka 3 700 gränsmarkeringar
Inventeringen har utförts av Skogsstyrelsen som haft ett antal arbetslag som gått igenom
terrängen och markerat hittade gränsmarkeringar som senare har mäts in med precisionsgps
med en noggrannhet på 10-25 mm. Arbetslagen har utgjorts av flyktingar som kom till Sverige
under den stora vågen 2015. Det har också fungerat som ett integrationsprojekt.
Så här kan det se ut när det finns ett tydligt gränsröse
Varför gör man detta jobb?
Syftet är att förbättra den digitala registerkartan för skogsfastigheter, alltså att få en
korrekt dokumentation till nytta för fastighetsägare och samhället
Varför är kartan fel?
Kartor från nutida lantmäteriförrättningar är baserade på noggranna mätningar, oftast med
GPS-teknik. Många fastighetsgränser i skogsmark är tillkomna vid Laga skifte för kanske
150 år sedan. Kartor från dessa har tidigare blivit inpassade och digitaliserade i nuvarande
kartsystem utan inmätningar som grund. De gamla kartorna kan ha både skalfel och vinkelfel.
Det är en stor anledning till att kvaliteten på den digitala registerkartan behöver förbättras
med hjälp av inmätning av gränsmarkeringar. Enligt jordabalken är det gränsmarkeringarna på
och i mark som gäller i första hand. Är markeringarna borta så är det de gamla kartorna med
sina brister som gäller. Så rådet fastighetsägarna fick med sig var att de ska vara rädda om
och märka upp sina råstenar samt sköta om rågångarna.
Nu gör man en inmätning av de gränsmarkeringar som finns i terrängen och resultatet
av arbetet är alltså att man får kartor över ägorna som stämmer med verkligheten. Det
minskar tänkbara konflikter och fel vid avverkning av skog, köp och försäljning av
fastigheter liksom vid byggande av vägar och anläggningar.
Att nuvarande kartor visar fel har konstaterats vid flera tillfällen. Det kan röra sig
om upp till 20 m. Det har naturligtvis betydelse när många skiften kan vara så smala som 17 m.
Det återstår en del arbete innan alla data förts in på kartorna men sen kan man säga att
uppgifterna är "huggna i sten". Det verkade de flesta på mötet vara nöjda med.
Bilder: Kart- och lantmäterienheten, Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning (VGS)