Den 11:e december var det då dags för kommunfullmäktigemöte där det skulle beslutas om Norrbro
skulle bli ett s.k. verksamhetsområde och anslutas till kommunalt VA.
Alla aspekter skulle tas upp och belysas med opartisk syn, men vid de sex föranmälda
frågorna från oss berörda så vinklades det direkt till kommunens fördel.
Man läste lagtexter och slutade läsa den då lagtexten var till enskilda avlopps fördel
och godkännanden, och menade på att andra lösningar än kommunal anslutning inte gick att
genomföra i vissa fall.
Lagen är dock tydlig med att det räcker att en enskild anläggning är godtagbar.
Och vilka andra lösningar har varit upp till förslag från VGS och kommunen, och faktiskt
seriöst utretts som möjlig lösning?
Ett s.k. minireningsverk släpper ut badvänligt vatten och kan ledas till önskvärd utsläppsplats
där skyddsavståndet uppnås med marginal.
En intressant fråga från MP kom faktiskt upp, då dom lyfte den civila försvarsaspekten som viktig
med närliggande krig och ev hot samt osäkerheten till att låsa sig till lösningen med kommunalt VA.
MP hade även tankar kring framtiden med lokala lösningar för avloppet med väldigt likvärdiga
lösningar som minireningsverk.
Detta fäktades dock snabbt bort då lagen inte sade något om civilförsvarsaspekten, och det
därför inte behövde beaktas.
Sandviken Energi redogör för ekonomin och visar upp dystra siffror med otroligt låga intäkter
på både Norrbro och åshuvudet, och påvisar samma dåliga täckningsgrad på kommande tilltänkte
områden för kommunal anslutning.
Sandviken Energi upplyser vidare om det föråldrade övriga VA-nätet i Sandviken som är i stort behov
av pengar och resurser. Och att det kommer att behöva höjas VA taxor i hela kommunen om denna
utbyggnad fortsätter.
Inför röstningen om Norrbro ska ingå i ett verksamhetsområde och anslutning till kommunalt VA
så lämnar M, SD och KD in en s.k. minoritets återremiss där man då låter ärendet gå tillbaka
för vidare utredning av ett antal punkter vi tycker att ha förbigåtts.
Socialdemokraternas ledare Kärnström brusar upp och begär ordet och springer rosenrasande
upp i talarstolen och tycker bestämt att detta ärende ska få sitt avgörande idag och hävdar
att detta är en fråga om ansvar som det här bedömningen gäller, och menar på att det idag handlar
om att det avgörs om kommunen eller vi boende ska ansvara för VA.
M påpekar att ärendet avser även avser ett enda liggande förslag, d.v.s. kommunal anslutning av
Norrbro-området.
Beslutet om remiss går till röstning och utfallet blir 24-27 till fördel att det inte ska bli
återremiss, MEN vid återremiss räcker det med en tredjedel av rösterna för återremiss d.v.s.
minst 17 röster.
Så det blir nu alltså återremiss, detta till socialdemokraternas stora ilska och med ordentligt
sura miner som följd. Nu väntas detta tas upp igen i kommunfullmäktige i februari 2024, då med
remissen genomgången.
Våra funderingar
Tills dess går vi på norrbro i tankar som:
HUR kan S ledare prata om ANSVAR, då vi från dag ett varit öppen för att diskutera lösningar
som gagnar ALLAS bästa och stort sett helt utan intresse från S?
HUR kan övriga partier som vurmar för miljön och landsbygden stå bakom S i detta, och exakt
vad fick dom i utbyte i kohandeln?
HUR kan Socialdemokraterna, Liberalerna, Vänsterpartiet och Centern hänvisa till att lagen
säger att detta är enda lösningen, och stå rakryggat och påstå att detta är för miljön och
allas bästa?
HUR ska dessa partier sedan förklara för invånarna i Sandvikens kommun varför VA-kollektivets
kassa dräneras med dessa projekt med otroligt låga intäkter, och med höjda VA-taxor som följd?
Är det en smart affärsidé hos partierna att först plundra VA-kollektivet på pengar för att
sedan bygga ut nätet och ansluta nya abonnenter och på sikt få intäkter från alla med dessa
nya höjda taxor?
Risker och brister
Och är man beredd att stå för vad man gjort när vi för all framtid kommer att påvisa konsekvenserna
för miljön med detta, genom att visa i media breddningarna som kommer att ske i jädraån från
deras tilltänkta anläggning där avloppsvatten kommer att spolas ut då reningsverket inte
klarar av mängderna eller när vi fått strömavbrott och pumparna står stilla?
Om detta kommunala VA projekt byggs ut som det är tänkt med trycksatta avloppsledningar dragna
i marken flera delar av Sandviken kommun, så bör dessa partier inte ta en del ord i sin mun
som ANSVAR och MILJÖTÄNK utan att först tänka efter vad dom stått bakom.
Mer konkreta reflektioner av expertis på VA-området lyder framgår nedan.
Kommunfullmäktige i Sandviken den 11 december gjorde klart några saker:
Kommunen saknar empiri för att hävda de risker man anser utgör underlag till att
kräva oss på tvångsanslutning till deras VA. De prover som togs 2018 med fynd av bakterier
kan inte härledas till att våra avlopp är dysfunktionella, vilket problemfria år och nyliga
prover också visar.
Den lösning som kommunen förespråkar innebär en för hela Sandvikens VA-kunder mycket kostsam
expansion av sitt slitna VA-nät, när de istället skulle behöva rusta sitt befintliga nät.
Ovilja
Sandvikens KSO Peter Kärnström gav uttryck för en ovilja att söka en för Sandvikens VA-kollektiv
billigare och mer riskfri lösning inom ramen för ett kommunalt verksamhetsområde. Skulle en
kommunal lösning avslås och våra anläggningar ändå underkännas, kan vi då bygga en bättre
enskild lösning än vad kommunen nu avser göra. Oviljan att söka säkra lösningar som är godtagbara
och billigare kommer att bli ohållbar när det kommunala VA-nätet fortsätter att byggas ut samtidigt
som det befintliga är i stort behov av upprustning och redan idag inte går ihop ekonomiskt.
I redogörelsen för vilka lagar som gäller undvek föredragshållaren nogsamt att nämna hur tillägget
till den aktuella lagen framhåller att det räcker att en enskild anläggning är GODTAGBAR för att
den ska kunna bibehållas.
Kommunen vill inte ens beakta huruvida den lösning man vill åstadkomma i själva verket är riskablare
än den befintliga. Ur ett civil försvarsperspektiv framstår en trycksatt ledning där alla hushålls
avloppsvatten koncentreras som mer riskabel än att varje enskilt hushålls anläggning avlopp renas
under självfall. Särskilt i beaktande av kommunens stora utsläpp när den utsattes för stress i
samband med sommarens skyfall.
Det är obegripligt att VGS inte tar i beaktande markförhållande då det är väl det närmaste empirisk
information man kan komma . När man söker tillstånd för enskilt avlopp med infiltrationsbädd så
ska man lämna in markprov som man sedan gör ett perkolationstest på för att bedöma om marken är
lämplig. I området finns det godkända infiltrationsbäddar och således så borde VGS ha information
om markförhållande i förväg och då är det inte svårt att avgöra hur stort skyddsavstånd som behövs
mellan infiltrationsbädd och vattenbrunn. Om det inte finns markprover så borde det inte vara svårt
att få in det.
Ett arbetssätt som gör att VGS och fullmäktige kan ta beslut som är förståndiga ur miljö och ekonomiskt
perspektiv måste väl vara det viktiga.
Texten är hämtad från ett Facebookinlägg som Anders Broman har
gjort som ett reportage från Sandvikens fullmäktigemöte 2023-12-11.
Lars Bäckman (M) träffar missnöjda fastighetsägare i Norrbro
Bland fastighetsägarna i Norrbro jäser missnöjet mer och mer kring den kontroversiella
avloppsledningen från Kungsberget. Under våren har Sandvikens kommun genom
VGS (Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsförvaltning) haft flera informationsmöten
om sina vidare planer för vatten och avlopp i Norrbro där ledningen går rakt igenom sedan
2017.
Det har talats om att alla fastigheter inom området ska "tvångsanslutas" till det kommunala
systemet, men de boende tycker sig inte ha fått svar på sina många frågor. De flesta är
oroliga för kostnaderna som detta medför, speciellt som många är äldre och inte har råd
med utgiften.
Bakgrunden är den skyldighet som alla kommuner har att tillhandahålla vatten och avlopp,
det som kallas "allmänna vattentjänster". Därför har man satt igång en utredning om denna
skyldighet också ska omfatta området Norrbro i Järbo som är ett glest bostadsområde som
nu har enskilda avloppssystem och egna brunnar för dricksvatten.
Det som också bidragit till aktiviteten är att lagen (LAV) från 2006 fått ändringar som
trätt i kraft 1 januari i år (2023). Lagen har behandlats i civilutskottet. Därför tog
arbetsgruppen i Norrbro kontakt med politikern Lars Bäckman (M), som är ordinarie ledamot
och bjöd in honom till ett möte i Järbo den 5 juni i Folkets Hus.
Cirka 15 personer hade mött upp för att få information om vad lagändringrna syftar till
och vad man som enskild och grupp kan göra i den situation som de nu är i. Lars Bäckman
menar att det är politikerna som ska påverkas om Norrbroarna vill slippa att bli överkörda.
Det är kommunfullmäktige som beslutar om den vattentjänstplan som man är skyldig att upprätta.
Vid bedömningen av vad som behöver göras ska man enligt lagen ta hänsyn till det behov
som finns för att tillgodose de boende med rent vatten. Som de själva ser det så fungerar
nuvarande lösningar bra, så varför tvinga på en dyr lösning som egentligen inte behövs?
Mötet gav som resultat en viss strategi och taktik för hur det gemensamma arbetet
ska fortsätta.
VGS och Sandviken Energi har inte getts tillfälle att kommentera denna artikel.
Häromkvällen samlades ett antal ägare av skogsfastigheter till en träff
i Järbo Folkets Hus för att få information om ett långvarigt och omfattande arbete
med inmätning av fastighetsgränser i ett område norr och väster om Järbo.
Projektet har pågått i fyra och ett halvt år, men har inte gjort så stort väsen av
sig för allmänheten. Nu var det dags för en slutredovisning och sammanfattning av
arbetet. Det är ett jobb som innebär avancerad teknik och praktiskt arbetet ute i fält.
Det här arbetet har drivits som ett projekt i samarbete mellan Lantmäteriet i Sandviken,
Skogsstyrelsen, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Leader (Europeiska jordbruksfonden
för landsbygdsutveckling).
Omkring 21 000 hektar med cirka 3 700 gränsmarkeringar
Inventeringen har utförts av Skogsstyrelsen som haft ett antal arbetslag som gått igenom
terrängen och markerat hittade gränsmarkeringar som senare har mäts in med precisionsgps
med en noggrannhet på 10-25 mm. Arbetslagen har utgjorts av flyktingar som kom till Sverige
under den stora vågen 2015. Det har också fungerat som ett integrationsprojekt.
Så här kan det se ut när det finns ett tydligt gränsröse
Varför gör man detta jobb?
Syftet är att förbättra den digitala registerkartan för skogsfastigheter, alltså att få en
korrekt dokumentation till nytta för fastighetsägare och samhället
Varför är kartan fel?
Kartor från nutida lantmäteriförrättningar är baserade på noggranna mätningar, oftast med
GPS-teknik. Många fastighetsgränser i skogsmark är tillkomna vid Laga skifte för kanske
150 år sedan. Kartor från dessa har tidigare blivit inpassade och digitaliserade i nuvarande
kartsystem utan inmätningar som grund. De gamla kartorna kan ha både skalfel och vinkelfel.
Det är en stor anledning till att kvaliteten på den digitala registerkartan behöver förbättras
med hjälp av inmätning av gränsmarkeringar. Enligt jordabalken är det gränsmarkeringarna på
och i mark som gäller i första hand. Är markeringarna borta så är det de gamla kartorna med
sina brister som gäller. Så rådet fastighetsägarna fick med sig var att de ska vara rädda om
och märka upp sina råstenar samt sköta om rågångarna.
Nu gör man en inmätning av de gränsmarkeringar som finns i terrängen och resultatet
av arbetet är alltså att man får kartor över ägorna som stämmer med verkligheten. Det
minskar tänkbara konflikter och fel vid avverkning av skog, köp och försäljning av
fastigheter liksom vid byggande av vägar och anläggningar.
Att nuvarande kartor visar fel har konstaterats vid flera tillfällen. Det kan röra sig
om upp till 20 m. Det har naturligtvis betydelse när många skiften kan vara så smala som 17 m.
Det återstår en del arbete innan alla data förts in på kartorna men sen kan man säga att
uppgifterna är "huggna i sten". Det verkade de flesta på mötet vara nöjda med.
Bilder: Kart- och lantmäterienheten, Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning (VGS)
I kväll hade Sandvikens kommun bjudit in till ett öppet samrådsmöte
i Järbo bibliotek om det förslag till översiktsplan som nyligen presenterats.
Här hade samlats ett 15-tal personer som var mycket intresserade.
En översiktsplan är en politisk viljeinriktning som är vägledande men
inte bindande för kommunens utveckling vad gäller mark- och vattenanvändning,
för infrastruktur och bebyggelse. Därför är det viktigt att behålla det
övergripande perspektivet.
Kommunens representanter som arbetat fram förslaget presenterade helt
kort det av de nästan 200 sidorna som berör Järbo och Kungsberg.
Det kom många synpunkter från deltagarna i mötet. För den som vill går
det bra att lämna dessa skriftligt senast sista mars. Men redan här vid
mötet ville flera lätta sitt hjärta. Framför allt gällde det var och
vad man borde bygga. Här visar inte förslaget på några innovationer.
Huvudsakligen visas de områden som redan har fastställda byggnadsplaner
och som faktiskt funnits med i 30 år!
Det hettade till lite när utbyggnaden i Kungsberget kom på tal. Vissa menar
att Branäs kör över lokala intressen.
En enhällig åsikt om planen var att byggandet framöver måste ske mera
centralt i samhället för att passa den ökande äldre delen av befolkningen.
På bilden ovan syns från vänster Ylva Andersson (miljöinspektör), Hanna
Gustafsson (trafikingenjör) Joel Eklund (planarkitekt) och Raul Johnson
(projektledare).
Sådana här möten kommer att hållas på flera orter i kommunen.
Under oktober månad höll Sandvikens kommun ett antal möten där vi
medborgare fick tycka till om "trygghet" i samhället. Länk till det
reportaget nedan.
I dagarna har svaret publicerats på kommunens webbplats i form av vad
man kallar "Medborgarlöften 2018-2019". Mellan kommunen och Polisen
har ett dokument upprättats som i stort sett går ut på att vidta
ett antal åtgärder vad gäller trafik, offentlig belysning och polisens
och väktares synlighet och närvaro. Följ länken nedan och läs själva.
När det gäller frågor som Trafikverket har ansvar för har inte alla
svar kommit ännu. Den viktigaste frågan för Järbo är ett säkert övergångsställe
över Kungsforsvägen som alltså väntar på sitt svar.
Arbetet med hastighetsplan (läs: hastighetssänkningar) ligger på is
och hör inte hemma bland trygghetsfrågorna.
Mitt i värsta julbrådskan damp det ner ett stort dokument i mejlboxen - Översiktsplan
för Sandvikens Kommun 2030. Den är utsänd för samråd till ett stort antal myndigheter, företag,
organisationer och föreningar.
Planen är ännu så länge ett förslag som kommer diskuteras vid aktiviteter och samrådsmöten
under cirka tre månader. Den ställs också ut, bl.a. i Järbo Bibliotek till och med vecka 13.
Du kan också som enskild person skriva och tycka till om det som står i dokumentet.
Det här är en ganska så grov plan för hur samhällsbyggandet ska kunna ske under
de närmaste 12-13 åren med visioner om ytterligare 20 år framåt. Samtidigt ska
kultur- och naturvärden tas till vara och resultera i ett hållbart samhälle.
En översiktsplan är vägledande men inte bindande för den områdes- och detaljplanering
som sen ska ske innan det är dags för bygglov, miljöprövning m.m. som ska ske innan
varje fysisk förändring.
Den senaste fastställda översiktsplanen som gäller för Järbo är från 1991, ja,
faktiskt 27 år sedan! Om man vill vara kritisk mot den nya planen är det att så
lite har ändrats jämfört med tidigare, som inte var ändrad jämfört med föregående
plan från 1978. Dock har det tillkommit att "mark ska reserveras för gång- och
cykelväg Järbo-Jäderfors" (och vidare mot Sandviken).
Arbetet med översiktsplanen har varit starkt kritiserat just på grund av att det
har blivit föresenat. Redan 2014 skrev Arbetarbladet en artikel med rubriken
"Olaglig plan får styra utvecklingen".
Hela dokumentet är på 200 sidor, men du kan nöja dig med ett 6-sidigt urval för
Järbo. Kungsberget har fått egna sidor. Och sen finns det 44 sidor
miljökonsekvensbeskrivning.
Sandvikens kommun genomför nu ett antal möten i olika kommundelar
där man vill lyssna på medborgarnas åsikter i olika frågor. Nu är det fokus på belysning
och trafik. Det är nämligen dessa områden som har stor påverkan på upplevelse
av trygghet.
Från kommunen deltog på mötet i går i Järbo både politiker och tjänstemän för
att svara på frågor och informera om vad man gör.
Det var inte så många Järbobor som mött upp i Gullhedskolans matsal - kanske till en
del beroende på det ruskiga vädret men stämningen var positiv och många ämnen kom upp
som vi lite till mans har funderat på
Den första frågan som kom upp var den om passage över väg 542, alltså Kungsforsvägen.
Det är då skolbarnens säkra väg till skolan som man tänker på. Säkerhetschefen i kommunen,
Rolf Sundqvist påpekade att övergångsställen kan ge en falsk säkerhet. En tänkbar lösning
kan vara blinkande varningsljus och bättre belysning. Så har man löst det i Sandviken
vid Järbovägen.
Det är tyvärr så att inte alla bilister håller de hastighetsbegränsningar som står på
skyltarna. Till det bidrar att 30-gränsen är två perioder under dagen och dessutom
inte gäller sommartid. Det gör att bilister kan glömma att sänka farten. En del kanske
inte förstår skyltarnas innebörd.
En fråga gällde den lokala hastighetsplan som påbörjades för något år sen. Den frågan
fick inget svar, men Kerstin Almén lovade att återkomma om läget.
Vad gör ungdomen i Järbo? Här spelar Järbo IF en viktig roll, dels genom att man har
många i deltagare olika träningsgrupper dels numera även driver ungdomsgården. Frågan ställdes om
det skulle vara en bra idé att ta upp "vuxna på byn" igen? Jodå, det tycker nog de
flesta men kanske inte så många ställer upp när det kommer till genomförande.
Den så kallade buskörningen med EPA- och A-traktorer verkar inte just nu vara något
stort problem. Sen är det inte bara denna typ av fordon som bränner däck under höga
motorvrål - andra mer trimmade bilar dyker upp.
Men någon cykelväg till Sandviken blir det inte i närtid. Det är inte kommunen som
bestämmer om det.
På bilden:
Sittande: Kommissarie Måns Jennehag, Camilla Gilljam, Rolf Sundqvist. Stående: Kerstin
Almén (kommunalråd), Lena Åhman (Sandvikenhus).
Det blev lite högtidligt när den nya mottagningen för trädgårdsavfall invigdes i början på oktober.
Här skålas (i Pommac!) för pilotprojektets framgång.
Sven-Erik Dahlöf var helt enligt programmet den förste officielle användaren av den mottagning av
trädgårdsavfall som öppnade i dag i Järbo.
Det har tagit en del tid att att komma ända hit, men Gästrike Återvinnare har varit lyhörda
till de lokala önskemålen.
De här är ett pilotprojekt och man kommer att följa upp hur det går. Det gäller att vi i
Järbo sköter detta bra så att vi kan få ha mottagningen kvar!
Trädgårdsavfall är alltså löv, kvistar, gräsklipp, grenar och buskar. Materialet går
sedan till kompostering och blir matjord. Jo, det låg en del äpplen här också. Men nog
finns väl bättre användning av dem?
Vad händer här då? Jo, nu verkar det bli allvar av mottagningen för
trädgårdsavfall i Järbo. Intill Återvinningstationen har man fällt träden.
Nu väntar vi bara på våren och markarbetena.
Uppdaterat:
Senaste besked är dock att bygget blivit fördröjt av krav på bygglov
- och nu är vi snart inne i september...
Det var som väntat ett stort intresse för det möte som hölls 15 november. Ett 80-tal
personer mötte upp i Folkelts Hus för att få information från inbjudna representanter
från Sandvikens kommun. Många var helt klart missnöjda och kände sig överrumplade av
beslutet. Uppsägningstiden är kort och några nya lokaler har man inte kunnat hitta.
Naturligtvis är det pengarna som är problemet. Kommunen har lagt en budget och dragit
ner på Kultur- och fritidsförvaltningens anslag.
Nu har vi i Järbo fört fram våra åsikter och mötet kunde i alla fall avslutas med
ett löfte från politiker och förvaltning att försöka hitta lösningar. Kanske ett
alternativ är att vi köper Kyrkskolan och tar hand om den själva?
Bakgrunden är att de föreningar som har sina lokaler i Kyrkskolan blev uppsagda
i början av september . Tekniska kontoret hyr ut Kyrkskolan till Kultur- och
fritidsförvaltningen som i sin tur hyrt ut lokaler till föreningar med en kraftigt
subventionerad hyra.
Nu är beskedet definitivt att Kyrkskolan ska säljas. De som är hyresgäster i lokalerna har
- åtminstone i vissa fall - besittningsrätt, d.v.s. de har rätt att vara kvar även om huset
byter ägare. Sen är en annan sak att den nye hyresvärden har rätt att ändra hyrorna, vilket
kan skapa en ny situation.
Under det första halvåret 2013 har det rått oförändrade ekonomiska villkor för hyresgästerna,
vilket var ett resultat av stormötet i höstas. Om kommunen skulle behålla ägarskapet längre
kommer hyrorna att nära nog att trefaldigas. Det beror på att Tekniska kontoret helt tar över
och därmed den hyresrabatt som Kultur och fritid haft försvinner.
För många av föreningarna som har lokaler i Kyrkskolan skulle en sådan hyreshöjning vara
omöjlig att klara av i ett längre perspektiv. Kultur och fritid ger verksamhetsbidrag till
föreningar men endast om det gäller barn och ungdomar. Pensionärer göre sig icke besvär!
Och alla utom en av föreningarna vänder sig i huvudsak till vuxna.
Följande organisationer finns i lokalerna i dag: ABF hyr lokaler för textil och träslöjd. SPF har egna föreningslokaler och hyr del av träslöjden JOK har egna föreningslokaler Ytterbyns Motionsklubb har lokaler för gymnastik Järbo Vävstugeförening (”Stinas Vävstuga”) har lokaler för vävning.
Det som händer den närmaste tiden är att kommunen kommer att lägga ut fastigheten till
försäljning.
Historik
Kyrkskolan stod klar hösten 1927. Arkitekt var Cyrillus Johansson som är känd för
flera byggnadsverk på olika håll i landet. Kyrkskolan bär hans särdrag som en renodlat
symmetrisk byggnad med svängt takfall i kinesisk stil. Ett mera känt verk av honom,
Värmlands Museum i Karlstad, är tydligt släkt. Bilden är från ett vykort som kanske
kan vara från 1950-talet.
Kyrkskolan i Järbo har som tur är inte utsatts för någon klåfingrig modernisering. Extriör
och interiör är intakt sedan huset bygdes. Det innebär tyvärr också att fönster och dörrar
är slitna och dragiga och uppvärmingssystemet omodernt. Mycket skulle behöva göras åt det
tekniska men byggnaden som sådan är värd att bevaras. Den är inte "K-märkt", vilket
nog många tycker att den borde vara.
Från 1969 koncentrerades all skolverksamhet till den nya Gullhedsskolan. Lokalerna i Kyrkskolan
har de senaste åren används som föreningslokaler.
Bilden är ett flygfoto som kan vara från 1947-48.
Huset byggdes med tre skolsalar, skolkök, utrymme för träslöjd, gymnastiksal och bad.
I ett mail berättar Mirja Törnqvist på Gästrike Återvinnare att
man inte har glömt bort oss, men tyvärr får vi nog vänta till hösten innan något
konkret händer med mottagning av trädgårdsavfall.
Planen är att man ska kunna ordna en plats intill återvinnings-stationen där vi
ska kunna tippa trädsgårdsavfallet oberoende av stationens öppettider.
Och nu lagom till jul kom ett positivt besked: det blir ett pilotprojekt
som startar våren 2013.
Nu i februari 2013 har arbeten med röjning startat.
Fortsättning följer
Publicerad 2012-04-11
Kan det bli förbättrade förhållanden för lämning av trädgårdsavfall
i Järbo? Vid det möte som miljögruppen i Järbo höll med Gästrike Återvinnare sent i höstas
lovade man att titta på vilka möjligheter som finns att lösa problemen.
Den 11 april samlades ett antal personer på plats i Järbo för att på plats diskutera
praktiska frågor. Resultatet blev att man tog med sig ett förslag hem som behöver studeras
vidare. Inte minst gäller det naturligtvis pengarna. Inga löften kan utfärdas, men det är
ju bra att dialogen fungerar.
Men vad tittar den sakkunniga delegationen på bilden på? Jo, det är den gamla grusgropen
som ligger bortom återvinnings-stationen och som under 40 år använts som tipp för trädgårdsavfall
och jordmassor. Som både Järbo och senare Sandvikens kommun använt flitigt.
Tyvärr kan man betrakta det som helt uteslutet att fortsätta med tippning där. Sådant räknas
som "deponi" och sådana råder Naturvårdsverket och en sträng lagstiftning över.
Vi hoppas på att "hemläxan" blir snabbt åtgärdad.
Möte med Gästrike Återvinnare
Publicerad 2011-12-01
Miljö-gruppen träffade den 30 november två representanter för Gästrike
Återvinnare (GÅ) om de frågor som berör deras ansvarsområde. Mötet hölls i positv anda och
vi fick bra gehör för våra behov.
Här några punkter i korthet som ni kan läsa mera om i mötesanteckningarna
helgöppet vid återvinningen utreds
liksom bättre mottagning av trädgårdsavfall
du kan få lägre kostnader om du är aktiv
GÅ ansvarar inte för förpackningar!
Återbruk är en viktig fråga!
Och viktigast av allt: Det vilar inte något nedläggningshot över Järbo återvinningscentral.
Gästrike Återvinnare har en utmärkt hemsida där du kan finna viktig information.
2009 arbetade en grupp i Järbo fram en lokal utvecklingsplan.
Den har väl nästan legat i "malpåse" ett par år men i våras togs den omhand av
landsbygdsutvecklaren Kenneth Nyberg som kallade till ett möte i Järbo Folkets Hus
den 4 september 2011.
Där samlades ett antal personer som gärna ville fortsätta det påbörjade arbetet.
De olika områden som pekats ut i planen fick varsin arbetsgrupp som nu så smått
har jobbat vidare.
Järboborna har faktiskt redan börjat se resultatet av detta - den tidigare till
översvämning belamrade anslagstavlan vid ICA har rensats upp och ger nu plats för
nya aktuella anslag!
Arbetsgruppen för miljöfrågor har vidareutvecklat de önskemål som noterats i den
lokala utvecklingsplanen och skickat en lång lista till Sandvikens Bygg- och
miljöförvaltning.
Och det har redan kommit ett svar, nämligen att skrivelsen är mottagen och vederbörligen
registrerad med diarienummer BMN2011/66. Handläggare är Tommy Stenergard*,
miljö- och hälsoskyddsavdelningen.
Och ett svar har redan kommit. Tommy meddelar att Gästrike Återvinnare och kommunens
Tekniska enhet kommer att ta kontakt för fortsatt dialog om påtalade frågor.
Inspiration i Gävle
Gästrike Återvinnare hade för en tid sedan en Återvinningsmässa i Gävle där man visade
vad som går att göra genom återanvändning i stället för att bara slänga bort. Länk till
artikeln i GD till höger. Samma idé förs fram i Miljögruppens skrivelse.
Det lokala arbetet
Efter mötena under 2011 verkar mycket av energin ha försvunnit. Andra frågor har kommit
att dominera som föräljningen av Kyrkskolan.
Samarbetet med Gästrike Återvinnare har dock gått bra. Numera finns personer från Erik Edin
stiftelsen vid Återvinningsstationen för att ta vara på användbara saker och slutligen har
en mottagning för trädgårdsavfall öppnats.
Häng med
På jarbo.biz kommer vi naturligtvis att följa och redovisa vad som händer.
*) Ny handläggare sedan januari 2012 är Fredrik Hedlund.
Mitt i värsta julbrådskan damp det ner ett stort dokument i mejlboxen - Översiktsplan
för Sandvikens Kommun 2030. Den är utsänd för samråd till ett stort antal myndigheter, företag,
organisationer och föreningar.
Från kommunen deltog på mötet i går i Järbo både politiker och tjänstemän för
att svara på frågor och informera om vad man gör.
Sven-Erik Dahlöf var helt enligt programmet den förste officielle användaren av den mottagning av
trädgårdsavfall som öppnade i dag i Järbo.
Det var som väntat ett stort intresse för det möte som hölls 15 november. Ett 80-tal
personer mötte upp i Folkelts Hus för att få information från inbjudna representanter
från Sandvikens kommun. Många var helt klart missnöjda och kände sig överrumplade av
beslutet. Uppsägningstiden är kort och några nya lokaler har man inte kunnat hitta.
Bakgrunden är att de föreningar som har sina lokaler i Kyrkskolan blev uppsagda
i början av september . Tekniska kontoret hyr ut Kyrkskolan till Kultur- och
fritidsförvaltningen som i sin tur hyrt ut lokaler till föreningar med en kraftigt
subventionerad hyra.
Under det första halvåret 2013 har det rått oförändrade ekonomiska villkor för hyresgästerna,
vilket var ett resultat av stormötet i höstas. Om kommunen skulle behålla ägarskapet längre
kommer hyrorna att nära nog att trefaldigas. Det beror på att Tekniska kontoret helt tar över
och därmed den hyresrabatt som Kultur och fritid haft försvinner.
Kyrkskolan stod klar hösten 1927. Arkitekt var Cyrillus Johansson som är känd för
flera byggnadsverk på olika håll i landet. Kyrkskolan bär hans särdrag som en renodlat
symmetrisk byggnad med svängt takfall i kinesisk stil. Ett mera känt verk av honom,
Värmlands Museum i Karlstad, är tydligt släkt. Bilden är från ett vykort som kanske
kan vara från 1950-talet.
Från 1969 koncentrerades all skolverksamhet till den nya Gullhedsskolan. Lokalerna i Kyrkskolan
har de senaste åren används som föreningslokaler.
Men vad tittar den sakkunniga delegationen på bilden på? Jo, det är den gamla grusgropen
som ligger bortom återvinnings-stationen och som under 40 år använts som tipp för trädgårdsavfall
och jordmassor. Som både Järbo och senare Sandvikens kommun använt flitigt.
Där samlades ett antal personer som gärna ville fortsätta det påbörjade arbetet.
De olika områden som pekats ut i planen fick varsin arbetsgrupp som nu så smått
har jobbat vidare.
Och det har redan kommit ett svar, nämligen att skrivelsen är mottagen och vederbörligen
registrerad med diarienummer BMN2011/66. Handläggare är Tommy Stenergard*,
miljö- och hälsoskyddsavdelningen.
