Järbo kommun
Järbo var egen kommun mellan 1863 och 1970, då den lades samman med
Sandviken.
Före 1863 tillhörde Järbo Ovansjö socken.
Kommunvapnet fastställdes 1966 och visar "I blått fält ett kors med tre
tvärarmar, den mellersta med två uppåtriktade, utåtböjda och över korset
nående spetsar, allt av silver."
Det här är vapnet för Sandvikens kommun sen 1943. Det beskrivs enligt följande:
"I blått fält en ånghammare, på vardera sidan åtföljd av ett i ginstammen
placerat järnmärke, allt av silver."
Bilder och text hämtade från Wikipedia.
Läs om Järbo
Det finns en hel del att läsa om Järbo, både fakta och dikt.
Här är ett urval.
Standardverket är boken "Järbo i Gästrikebygd" från 1982.
Redaktörer var Joel Järbing och Ewert Tägtström. Den beskriver allt från istiden och framåt.
Denna bok och ytterligare några kan köpas från
Järbo Hembygdsförening
På hemsidan finns också kartor över gårdsnamnen i Järbo och flera av
de många klippböckerna med tidningsartiklar har digitaliserats. De läggs
efterhand upp på webben.
Fäbodar i Järbo
Pensionärsföreningen SPF Furan i Järbo har under flera år
dokumenterat fäbodarna i Järbo i stor studiecirkel. Resultatet kan läsas i en bok som Järbo
Hembygdsförening har givit ut.
Den finns att köpa från Hembygdsföreningen (förstås!)
De flitiga forskarna har även blivit omnämnda i pressen.
Berg och malm
Järnet betydde under många år mycket för näringslivet i Järbo och socknar runt om.
Jernkontoret har givit ut en forskningsrapport som är en inventering av
järnbrytning och bearbetning i Gästrikland. Järbo finns naturligtvis med.
En sammanställning över de berghistoriska lämningarna i Torsåkers,
Ovansjö, Hofors, Järbo, Hedesunda och Årsunda socknar samt Sandvikens stad.
Författare: Sofia Strandvik Utgivare: Jernkontoret och
Riksantikvarieämbetet 2001.
Vanliga järnvägare
Denna bok handlar egentligen inte så mycket om Järbo, men författarens (Stig
Johansson) far arbetade en tid som banvakt vid Medskogsheden och hans farfar
var också vid järnvägen.
Järnvägen har tidigare haft stor betydelse för Järbo. I denna bok
får vi komma människorna som arbetade på spåret nära in på livet i deras
vardag.
Bokus
Bergets döttrar
Och så får vi inte glömma bort denna bok av Anna Jörgensdotter som är en
släkthistoria, en kollektivroman, en skildring av Sandviken med omnejd under
åren 1938-58.
Boken verkar vara slut på förlaget, men den finns på biblioteket.
Recension i Arbetarbladet 2009-08-28
Tallbo konstnärshem
Publicerad 2013-06-30
Järbokonstnären Erik "Ecke" Hedbergs hem är öppet
för allmänheten under maj till augusti. Där visas hans målingar och man har
flera utställningar av olika inbjudna konstnärer liksom andra program med musik.
Den vackra byggnaden ligger naturskönt intill Jädraån med några gamla hus på
tomten.
I dessa har man gjort iordning för de tillfälliga utställningarna och där
man visar modeller och bilder om bruket som fanns här fram till 1885.
Eckes far var förvaltare på bruket och Ecke tillbringade sin barndom på
Herrgården. Efter konststudierna återvände han till trakten och bosatte sig
med sin hustru Lisa på Tallbo.
Båda har betytt mycket för bygden. Bland annat initierade de
Hembygdsföreningen som bildades 1927. Där finns Lisa Hedbergs fina
textilsamling.
När utställningarna har öppet kan man också besöka kaféet som serverar
hembakat till kaffet.
Tallbo ägs och förvaltas av Stiftelsen Ecke Hedbergs konstnärshem Tallbo som
också delar ut stipendier till konstnärer. Den kulturella verksamheten drivs
av Föreningen Tallbos Vänner.
På föreningens hemsida finns aktuellt program och många bilder från
verksamheten.
Tallbos hemsida
