Järboportalen - Järnvägen

Interna länkar

 

 

 

 

Kontaktformulär 

jarboportalen.se

Denna sida uppdaterad 2017-09-14
slump: 3, 51


 


Järnvägens histioria i Järbo

Det första avsnittet är ett utdrag ur boken "Järbo i Gästrikebygd" utgiven av Järbo Hembygdsförening 1982. Författare: Joel Järbing. Kommentarer skrivna inom parentes.

Järboboken "Året 1863 påbörjades arbetet med Norra stambanan och 1866 kunde delen Stockholm-Uppsala öppnas för trafik. Det dröjde sedan några år innan arbetet fortsattes och först 1875 var den färdig till Storvik.

Under 1874 pågick stakningen förbi Järbo och uppgifter från Kungsfors tyder på att bruksägarna försökte få järnvägens sträckning närmare bruket. Förvaltare J Hedberg var flera gånger ute och besiktigade stakningen och vid något tillfälle deltog även major Gustaf Lilliehöök från Hofors.

På kommunalstämman 15 oktober 1875 hade man att ta ställning till frågan om kommunen skulle bidra med medel för inlösen av mark till Järnvägen. Eftersom församlingen var nybildad och föga bemedlad kunde man ej gå med på detta även om man insåg fördelen av att få järnvägsförbindelse. Man fick också uttala sig om stationens namn och alla var överens om att den skulle heta Järbo. Dessutom var det ett önskemål om att få en hållplats vid Murholmens fäbodar.

Så kom då rallarna, hårdföra män från skilda trakter av Sverige, och vi måste beundra dem för det gigantiska arbete de utförde med den tidens enkla verktyg, korp, spett och spade.

För att få lämplig fyllning köpte SJ en del av åsen och ett stickspår lades ut förbi Gullsjövägen och så kördes lass efter lass av grus bort. Ingen kunde på den tiden förutse att de stora sår som uppkom i åsen en dag skulle ligga mitt i samhället.

Karta Stationen

(Spåret till grustaget gick ungefär som röda linjen på kartan visar. Fotot av stationen och området närmast kan vara från slutet av 1800-talet. Okänd källa.)

Stationshuset byggdes och dit in flyttade som stins C E Strokirk, tidigare militär och som därför fordrade att de underlydande skulle stå i givakt när de talade till honom. Det hände också att han lät ställa upp personalen under militära former med ställningssteg och honnörsexercis. Han befordrades 1882 till Storvik.

När järnvägen var färdig och arbetet fortsatte mot Bollnäs, lämnade dock ej alla rallare trakten utan en del stannade kvar, skaffade sig annat arbete och gifte sig med flickor från Järbo.

Vid järnvägsstationen var några år en skjutsstation inrättad för resandes fortskaffande till Ovansjö gästgivargård och Kungsfors bruk. Entreprenören fick av de resande ta ut 2 kr per mil. Så länge driften var igång vid bruket sändes mycket gods med järnväg. Efter nedläggningen (1885) märktes en markant nedgång av mängden gods liksom av antalet resande.

Stationen (Vykortet är en kolorerad variant, troligen från omkring år 1900.

Efter 1888 inträder en successiv ökning allt eftersom nya industrier börjar växa upp. En tid kom transporten av träkol till järnbruken att bli av stor betydelse. Hela vintrar ringlade långa rader av kolforor fram efter vägarna med Järbo station som mål. Där hade tre kolbryggor byggts, från vilka kolen stjälptes från stigarna direkt i vagnarna. Vid varje brygga tjänstgjorde en kolmottagare, som kontrollerade och förde anteckningar för varje körare.

Allteftersom buss- och biltrafiken tilltog, blev det allt mindre lönande att upprätthålla järnvägens lokaltrafik och att hålla de mindre stationerna bemannade, varför indragning skedde. Sista persontåget avgick från Järbo lördagen den 11 maj 1968. Även in- och utlämning av styckegods upphörde 1 juli 1975 och överflyttades till Västerledskiosken. Hela vagnslaster kan dock avsändas och detta ordnas genom Storvik. Sista stationsbefälhavaren i Järbo var Rune Bäckvall."

[annonser]

SecuraNova ReConYou Bohlin's

Om norra stambanan

Från webbplatsen historiskt.nu har följande uppgifter hämtats:

Arbetet med linjen Storvik - Ånge började januari 1875. Arbetet fortskred i rask takt och efterhand som banan blev klar öppnades den för trafik; sträckan Storvik-Ockelbo (38 km) öppnades 1 november 1876.

En typisk station var Järbo. Stationshuset var av den större modellen. I huvudsak använd vid de större orterna som banan passerade. Järbo station togs i bruk samtidigt som bandelen Storvik-Ockelbo öppnades.

Järbo station Järbo station

Vykort av Järbo järnvägsstation. Enligt Stig Lundins historiska hemsida kommer bilden från Sveriges Statsbanors stationshus i bilder, 1925.

Bilden är tagen mot norr (mot Ockelbo). Samma vy på nästa bild är från 2008. Stationshuset låg ungefär där den nuvarande radiomasten står.

I början av 1910-talet utrustades stationen med mekaniskt ställverk vilket gjorda att man centralt från stationshuset kunde lägga om infartsväxlarna samt ändra infartssemaforernas signalbilder. 28 november 1935 infördes elektrisk drift mellan Storvik och Ockelbo. 1938 moderniserades och tillbyggdes stationshuset.

Järbo station Det här vykortet av järnvägsstationen är troligen från 1930-talet (före elektrifieringen) och bilden är tagen mot söder (mot Storvik).

Ur boken Sveriges Järnvägsstationer (1949): Järbo järnvägsstation är av klass Ca och ligger i dyrortsgrupp 2. Stationen tillbyggdes och moderniserades 1938. Växelförreglingen är mekanisk. Personal: stm, 1 tb, 4 stk. Trafikens omfattning var 1948: 11196 försålda biljetter och 28501 godsexpeditioner. Så skrivs det mycket byråkratiskt.

Järbo station Efterhand har verksamheten vid stationen avvecklats. 12 maj 1968 lades persontrafiken ned mellan Storvik och Ockelbo varefter biljettförsäljningen slopades. 17 februari 1971 infördes fjärrblockering av tågdriften mellan Storvik och Ockelbo. Bangården blev därmed fjärrstyrd från Gävle. Behovet av personal på Järbo station försvann därmed. Numera är stationshuset rivet och godstågen stannar bara när det är tågmöten. Rivningen skedde enligt uppgift i tidningsnotis 1982.

Det fanns en kiosk invid stationen på samma sida om järnvägen under 1930-40-talen. Senare ersattes den av en Pressbyråkiosk på andra sidan vid Bangatan. Den gamla kioskbyggnaden som hade ett karakteristiskt pagodtak lär ha flyttats och blivit sommarstuga "någonstans". Pressbyråkiosken flyttades senare och blev Centrumkiosken vid Kungsforsvägen.

Järbo station Järbo station

På en karta från 1981 (Järbo OK) finns de flesta byggnader inom stationsområdet inritade. Det är dock oklart om banvaktsstugan faktiskt fanns kvar då. På vykortet nedan kan man se dessa byggnader. Kartan är roterad cirka 45 grader från norriktningen.

På en ritning över bangården från 1916 ser man att det är fyra parallella spår med ett stickspår in på sågverksområdet. Notera att denna ritning har norr tvärtom mot kartan! Ritningen finns på webbplatsen www.bangardar.se, där det finns massor av äldre ritningar på banor och bangårdar.

Järbo station Här är ett vykort från 1967, året innan persontrafiken lades ned. Det ger bra överblick över järnvägsområdet. Stationshuset är inbäddat i grönskan och knappt synligt. Längst upp i bilden ligger bron över Jädraån.

[annonser]

Östanbo städ Willma akupunktur & massage 38e gatan

Järnvägsbron

Strax nordöst om Järbo station passerar järnvägen på en bro över Jädraån. Vid banans byggande uppfördes en järnbro bestående av 5 spann. Den sammanlagda längden är 54 meter. Bron har vid ett eller flera tillfällen förstärkts för att klara de ökande kraven på högre bärighet. En ny bro togs i bruk oktober 2001. Bygget finns dokumenterat på egna sidor.

Järbo station Järbo station

Detta vykort visar bron som den såg ut omkring 1910. Det är troligen det ursprungliga utseendet. Vykortet är på baksidan daterat den 12/5 1910. Bilden är tagen uppströms bron (från Hyttbron?) och tåget är på väg mot Ockelbo.

På baksidan av vykortet kan man läsa bland annat: "Som du ser så är vi nu i Järbo. Resan gick bra ... Här är så trefligt så jag tror nog att jag kommer att trivas..."

Järbo station Järnvägsbron ersattes av en ny konstruktion omkring 1915. Fotot troligen taget i samband att landsvägsbron byggdes i början på 1920-talet - byggplatsen i förgrunden. Hyttbron i bakgrunden.

En ny järnvägsbro byggdes 2001-2002.

Bildsida ...

[annonser]

Lenas Massage & Friskvård ReMusik Svenska Termoträ